Återträffen
Ni vet den där känslan när en träffar någon för första gången på en hel evighet. Någon som varit en stor del av livet och som alltid fått veta allt som händer, smått som stort. Det finns så många frågor. Kommer allt att bli som förr? Vem ska jag nu vara inför dig? Är du densamma? Är jag det? Det blir några trevande minuter i början. Kanske några artighetsfraser. En kommentar om vädret. Kanske ett skämt. Det börjar ytligt, lätt men lite stelt på samma gång. Hej bloggen. Kul att ses igen! Jag ligger i sängen med två katter. Just det, du vet kanske inte att jag har fyra katter nu. En riktig crazy cat lady. He he. Det var två minusgrader imorse. Redan oktober. Kanske finns förhoppningar om att allt ska kunna bli som förr. Kan det ens bli som förr? Ska det ens bli som förr? Det är evigheter sen och så mycket har hänt. Livet har hänt. År har passerat. Miljontals löv har fallit från träden sen vi hördes senast. Blanka ytor har fått sprickor. Fasaden har flagnat. Det finns en tystnad som ...